Vad har växande skulder och hur pengar kommer in i världen gemensamt?

Banker skapar nya pengar när de ger lån. Före lånet existerade inte dessa pengar. 97 procent av pengarna i dagens ekonomi existerar som banktillgodohavanden, medan endast 3 procent är fysiska kontanter. De pengar som bankerna skapar är inte de papperspengar som bär Europeiska centralbankens logotyp. Det är de elektroniska insättningspengar som lyser upp på skärmen när du kontrollerar ditt saldo i en bankomat. För närvarande står dessa pengar för över 97 procent av alla pengar i ekonomin. Endast 3 % av pengarna finns fortfarande i denna gammaldags form av kontanter som du kan ta på.

Detta bekräftas av Central Bank of: Storbritannien, Tyskland och många andra europeiska centralbanker!

Anser ni att det är rätt av affärsbankerna att göra detta? Eftersom det inte finns någon lag som tillåter dem att göra det!

Vad är en av de negativa bieffekterna för miljön av denna olagliga verksamhet? Att en bank går omkull beror inte på nya omständigheter, utan har, som varje bankkris, samma orsak om och om igen! Bankerna lånar ut mycket mer än de har insättningar. Dessa lån går i sin tur oftast till icke-produktiva och även mycket lönsamma ändamål, såsom oljeledningar, kemiska fabriker för bekämpningsmedel, teknik för genetiskt modifierade växter eller helt enkelt spekulationer med livsmedel. Så snart en av affärerna går fel blir den förr eller senare offentlig. Kunderna börjar ta ut sina (riktiga) pengar. Likviditeten försämras. Kraschen accelererar i takt med att fler och fler människor får reda på den. Bankrusningen är oundviklig. ….

Bankerna skapar inte bara nya pengar genom:

• lån men också genom
• Utbetalningar av löner och bonusar,
• Förvärv av fast egendom och
• Övriga tillgångar

Och vad är det mer som är dåligt med det? Räntan och ränta-på-ränta-effekten. Låntagaren måste betala räntan, och i gengäld måste han antingen öka produktionen eller konkurrera ut andra konkurrenter i hård konkurrens. Skuldlavinen stiger. Ränteeffekten ökar exponentiellt och detta är inte förenligt med vår jords ändliga resurser. Skuldsatta stater hamnar t.ex. lätt i en skuldspiral när statsskulden stiger över 50 % av bruttonationalprodukten. När skulden inte längre kan betalas tillbaka och endast räntor kan betalas, har man hamnat i en skuldfälla. Men kan skulder fortsätta att växa och växa? Nej, för vid någon tidpunkt är gäldenärernas möjligheter uttömda, även möjligheterna för den största och sista gäldenären – staten. Det är samma sak med privata skulder, det sista steget är privat insolvens.